Denna stora, tunga och imponerande häst har sitt ursprung i det belgiska höglandet, som heter just Ardennerna. Julius Ceasar upptäckte hästens förtjänster och använde den som stridshäst. Fortfarande kan man se spår av fullblodens inverkan, för under korstågen betäcktes ardennerston med arabiska fullblod och berberhästar. Försök under 1800-talet att renodla rasen lyckades efter många ansträngningar och man fick fram en enhetlig ardennerstam. Tre ardennerhingstar importerades till Sverige i slutet av 1800-talet, för att få fram en kraftigare arbetshäst. Det slog väl ut, så några år senare importerades fler hingstar och ston, närmare bestämt ett trettiotal. Dessa hästar är grunden i vår svenska ardenneravel. Tyvärr drabbades ardennern hårt av motoriseringen i skogs- och jordbruket, men än idag används ardennern i skogsbruket. Avelsföreningen Svenska Ardennerhästen är vår äldsta förening, bildad redan 1901. 

Ardennern ska ha en mankhöjd på ca 155-162 cm. Färgerna är brun, fux, svart eller skimmel. Den brukar väga 600-800 kg. Ardennern är massiv och tung, med ett stort mått arbetsvilja och energi. Den har tungt huvud, kort och muskulös hals, bred och djup bröstkort. Benen är kort och kraftfulla, med relativt lite hovskägg.